Vårdväskans backspegel: Röntgens historia

Det var en novemberkväll 1895 som den blygsamma fysikern Wilhelm Conrad Röntgen gjorde en upptäckt som skulle förändra sjukvården för alltid. Under ett experiment med elektriska urladdningsfenomen kom han i kontakt med en ny sorts strålning som han kallade för X-strålar. Dessa strålar kom att bli viktigare än vad Wilhelm Röntgen någonsin kunde ha trott – de revolutionerande röntgenstrålarna var upptäckta.

Wilhelm Conrad Röntgen föddes i Tyskland 1845 som enda barnet till föräldrar som ägde ett väveri. Röntgen kom in på universitetet i Zürich 1864, trots att han saknade grundskoleexamen, och doktorerade fyra år senare i fysik med en studie på gaser. De kommande åren blev han både professor och ordförande i fysik på flera olika universitet och intresserade sig speciellt för så kallade elektriska urladdningsfenomen.

Elektriska urladdningsfenomen uppstår om man har två elektroder i ett glasrör med vacuum, vilket gör att elektrisk ström ger upphov till en strålning. Denna strålning lyser sedan upp både glasrörets väggar och hela rummet. Wilhelm Röntgen testade en dag i november 1895 att täcka glasröret med svart kartong, och ställde en pappskiva täckt med ett lysämne bredvid. Han hade rullat ner gardinerna inne i laboratoriet och rummet var mörkt. När den elektriska strömmen ledde till en urladdning i glasröret glimmade pappskivan till. Röntgen antog att detta var en slags strålning som kunde passera genom kartongen. Fenomenet fascinerade Röntgen, som låste in sig i sitt laboratorium i flera veckor för att studera dessa mystiska strålar. Han berättade till en början inte för någon om sin nya upptäckt – det han kallade X-strålar.

Röntgens X-strålar

Wilhelm Röntgen kom fram till att hans X-strålar även kunde passera genom trä och andra material, men att de bromsades när de möttes av mycket täta material – såsom metall och ben. När Röntgen placerade fotografisk film bakom föremål i ett tätare material återspeglades det som en skarp svart siluett på filmen. Efter flera veckors isolerad forskning introducerades Röntgens fru Bertha för den nya upptäckten. För att demonstrera sina nya X-strålar bad Röntgen att få ta en bild på sin hustrus hand. När Bertha såg sin hand på röntgenbilden, knotig och med bröllopsringen löst hängande på benet, blev hon förskräckt och gick aldrig i närheten av sin makes maskiner igen.

I slutet av december 1895 presenterade Wilhelm Röntgen sin upptäckt av de så kallade X-strålarna för offentligheten, genom en artikel. Kännedomen om de revolutionerande strålarna spred sig snabbt över världen och diagnostik inom sjukvården kom att förändras för alltid. Röntgen visade aldrig något intresse för att ta patent på sin uppfinning, något som hade gjort honom mycket rik, utan han såg hellre att fördelarna med de nya strålarna delades med alla. Trots sin motvilja att stå i centrum reste Wilhelm Röntgen år 1901 till Stockholm för att ta emot historiens första nobelpris i fysik.

Innan Röntgens historiska upptäckt kunde läkare endast ställa diagnoser baserat på patienters egna berättelser, synliga symtom och genom att öppna upp patienters kroppar. Genom röntgenstrålarna, som X-strålarna senare kom att kallas, kunde läkare nu se in i patienters kroppar utan att göra några ingrepp. Detta har kommit att bli ett av de viktigaste genombrotten inom sjukvården, som för alltid förändrade läkares möjligheter att ställa korrekta diagnoser.

Riskerna med röntgenstrålning

Precis efter Wilhelm Röntgens upptäckt, när röntgenundersökningar började användas alltmer flitigt, var man ännu inte medveten om det risker som strålarna medförde. Det visade sig dock snart att de som sysslade med röntgenstrålar ofta fick sina händer skadade och att håret på huvudet föll av på bestrålade ställen. Vid en bankett år 1920 ville man hedra de forskare som tidigt bidragit till röntgenstrålarnas revolutionerade påverkan på sjukvården. Vid middagen bjöds det på kyckling, men många av deltagarna kunde inte själva skära upp maten då de saknade både fingrar och hela händer. Det visade sig så småningom att långvarig exponering av strålarna framkallar vävnadsskador och elakartade svulstbildningar om man inte skyddar sig mot strålningen på korrekt sätt.

Röntgenundersökningar i hela världen

Redan 1896 genomfördes röntgenundersökningar på flera håll, bland annat i Sverige. Den första svenska patienten att bli röntgad var en ung pojke som blivit skjuten i huvudet, men hade överlevt. Med hjälp av röntgen kunde läkarna hitta kulan och behandla pojken. Redan vid sekelskiftet fanns det tio röntgenapparater inom sjukvården i Sverige.

Röntgentekniken har fortsatt att utvecklas sedan Wilhelm Röntgens upptäckt i slutet av 1800-talet och hans berömda strålar används nu inom flera olika områden. Inom sjukvården kan vi idag få fram tredimensionella röntgenbilder med datortomografi och läkare kan titta in i patienters kroppar genom avancerade tekniker som ultraljud och magnetkameraundersökningar, utan att röntgenstrålar behöver användas. Wilhelm Röntgens X-strålar är alltså grunden till flera olika diagnostiska undersökningar inom sjukvården idag.

Blygsamme Röntgen drog sig undan

Efter kvällen i november 1895 då Wilhelm Conrad Röntgen upptäckte de numera världskända och livsviktiga röntgenstrålarna försökte han hålla sig så mycket undan offentligheten som det bara gick. Han tyckte aldrig om uppmärksamheten som hans upptäckt förde med sig och han tog motvilligt emot utmärkelser och priser. Röntgen avled av magcancer 1923, något som sannolikt inte berodde på hans mångåriga kontakt med röntgenstrålar. Han var nämligen en av de första som använde sig av skyddande blyplåtar. Röntgens bidrag till den moderna sjukvården har gjort stora avtryck i historien och kan utan överdrift ses som en världsomvälvande och livräddande upptäckt. Möjligheten att se in i patienters kroppar genom röntgenundersökningar har räddat flera miljoner människors liv sedan blygsamme Röntgens slumpartade upptäckt en novemberkväll år 1895.

Andra inlägg i artikelserien Vårdväskans Backspegel